Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering är inte huvudfrågor i valrörelsen.
Men de är inte helt osynliga. Vi har gjort ett axplock.
Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering är stora ämnen. När en delar upp i MR i sakfrågor eller perspektiv kan partiernas olika synsätt bli tydliga.
För den som verkligen vill veta vad partierna tycker ska läsa partiprogrammen. De ger mer än valmanifesten. På hemsidorna finns också mer detaljerad information om partiernas politik. Det finns lättlästa versioner, språkval och lyssning.
Jämställdhet vanligast
Jämställdhet är det vanligaste MR-perspektivet i partierna. Alla partier är emot mäns våld mot kvinnor. Kvinnors och flickors rättigheter nämns ofta.
I bland används andra ord än mänskliga rättigheter. Liberalerna skriver till exempel i valmanifestet att hbtqi-reformer handlar om frihet medan partiprogrammet säger att hbtq-personer rättigheter är mänskliga rättigheter.
När det gäller hbtqi+personers rättigheter får Vänsterpartiet högst poäng i RFSL:s valrapport 2022. Därefter kommer Centerpartiet och Liberalerna.
I sitt partiprogram talar Vänsterpartiet bland annat om att de vill avskaffa heteronormen. De vill även stärka rätten att leva med normbrytande funktionalitet.
Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna ligger högt på RFSL:s poängskala när det gäller hbtqi+området.
Funktionsrätt Sveriges valenkät visar också att de partierna är ganska dåliga på funktionsrätt (DN 28/8).
Centerpartiet vill att bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning ska stärkas. De vill också att rätten till abort och reproduktiv hälsa ska få skydd i grundlagen. En författningsdomstol är viktig för att värna bland annat dessa rättigheter, menar partiet.
Klimatet och MR
Miljöpartiet kopplar mänskliga rättigheter till klimatet. De anser att konsumtionen är ohållbar. Den hotar mänskliga rättigheter och skapar dåliga arbetsvillkor. Partiet vill stärka lagstiftningen mot diskriminering. De tycker också det finns behov av att se över om det går att få rättshjälp i diskrimineringsfall. Miljöpartiet vill även ta fram bättre statistik för att belysa diskriminering och rasism.
Sverigedemokraterna vill att politisk uppfattning ska räknas som en diskrimineringsgrund. Partiet vill också ingen ska diskrimineras på grund av att den ser sig som svensk eller ses som svensk av andra.
Människovärde och MR
Kristdemokraternas manifest tar inte upp mänskliga rättigheter. Däremot finns det i partiets principprogram. Det kopplas till kristen etik som är grunden för partiets ideologi, står det i principprogrammet.
Socialdemokraterna skriver inte heller om MR i valmanifestet. I riktlinjerna från kongressen 2021 nämns MR i internationella sammanhang, liksom att exempelvis hbtq+personers ska garanteras internationellt. De vill med kraft motverka alla former av diskriminering.
Moderaterna knyter individens okränkbara värde och frihet till en liberalkonservativ tradition. Liberalerna menar att mänskliga rättigheter ingår i liberal ideologi.
Termen ”alla människors lika värde” är vanlig i partiernas manifest och program. Det är inte samma sak som mänskliga rättigheter. Människovärdet är snarare en grund för de mänskliga rättigheterna.
Grupper och nätverk
Med normkritiska ögon finns en familjenorm i partiernas program och valmanifest. Partierna markerar att familjer kan se olika ut; stjärnfamiljer och bonusfamiljer till exempel.
Ändå är det vanligt att en person utan barn bor själv. Av de 4,8 miljoner hushåll som finns i Sverige är 2 miljoner ensamhushåll, enligt Statistikmyndigheten. Det är den enskilt största typen av hushåll.
Det kan vara bra att veta att flera av partierna har grupper och nätverk som särskilt ägnar sig åt politik på ett MR-område. Vänsterpartiets Funkisnätverk och Funktionella Liberaler är ett par exempel.