Diskriminerad elev förlikades med skolan

Feb 3, 2025

 

En elev i en skola i Storgöteborg diskriminerades på grund av bristande tillgänglighet. Det slog Diskrimineringsombudsmannen fast men inledde inte en rättslig process.

Familjen vände sig till oss. Parterna förlikades och eleven får en ekonomisk ersättning.

– Efter fyra års hemmasittande och många turer vågar vårt barn nu se framåt. En ny skola som verkar lovande. Och för pengarna har vi köpt en ny elgitarr för att uppmuntra vårt barns musikintresse, säger en av vårdnadshavarna.

 

Eleven gick i grundskolan i en friskola. Personen har en neuropsykiatrisk diagnos, NPF-diagnos, och behöver anpassningar för en fungerade skolgång och för att nå skolmålen.

Vad handlar det här ärendet om?

– Det här ärendet handlar om en skola som, likt många andra ärenden vi får in, inte följer skollagen, säger Carin Apelmo, en av juristerna på Antidiskrimineringsbyrån Väst. 

– Enligt lagen ska elevens behov utredas om den inte når kunskapsmålen. De insatser som sätts in ska utgå från vad utredningen kommit fram till. Så har inte gjorts i det här fallet. Det ledde till att fel åtgärder satts in vilket resulterat i att eleven inte kunnat vara i skolan. Om en skola inte följer skollagens krav kan det vara diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Så var fallet här. 

Vårdnadshavaren säger att eleven hade en resursperson i första klass men den drogs in när årskurs 2  började. Konsekvensen visade sig ganska snart då eleven vägrade gå till skolan. Vårdnadshavarna försökte då få en dialog om lösningar men skolan ville inte. 

Då anmälde vårdnadshavarna skolan till Skolinspektionen. Efter det insåg skolan att något behövde göras för att få tillbaka eleven till skolan. Ett åtgärdsprogram togs fram. Det fungerade dock inte utan ledde till att eleven isolerades från skolkamraterna. 

Vårdnadshavarna anmälde också skolan till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som gjorde en utredning. I anmälan till DO nämner vårdnadshavarna händelser som haft en negativ inverkan på eleven. Ett exempel är en temadag dit eleven förhindrades att komma då resurspersonen sattes att göra annat den dagen. 

Efter en tid av bristfälliga åtgärder som resulterade i otillgänglighet vägrade eleven återigen att gå till skolan och han blev deprimerad.

Skolan försökte att åtgärda en del. Varför räckte det inte till?

– Skolor är skyldiga att ge särskilt stöd till elever som behöver det, enligt skollagen. Det är stöd och anpassningar som inte ryms inom den ordinarie undervisningen, säger Alice Blomdahl, också jurist på Antidiskrimineringsbyrån Väst.

– Enligt skollagen finns en ordning som skolor ska följa när elever av olika anledningar inte når kunskapsmålen. Skolan behöver börja i rätt ände, vilket betyder att den ska utreda behoven och svårigheterna hos eleven. Därefter ska de ta fram åtgärder. Annars riskerar skolan att sätta in åtgärder som inte får någon effekt.

 

Följde inte skollagens bestämmelser

DO bedömde att skolan utsatte eleven för diskriminering eftersom de inte följt skollagens bestämmelser. Bland annat utreddes eleven inte behov av särskilt stöd så snabbt som lagen kräver. Skolan fattade också beslut om åtgärder utan att ha stöd för det i en utredning. När elevens frånvaro började inleddes en kartläggning först efter åtta-nio månader.

Efter att ha fattat sitt beslut avslutade DO ärendet.

Vårdnadshavarna kontaktade så småningom den juridiska rådgivningen på Antidiskrimineringsbyrån Väst. Vad gjorde ni? 

– Vi bedömde att DO:s beslut var såpass klart och tydligt att vi kunde företräda eleven gentemot skolan. Vi inledde en förhandling med skolan för att eleven skulle få ekonomisk ersättning, säger Carin Apelmo.

Vad innebär en förlikning?

– Lite förenklat innebär det att parterna gör en överenskommelse istället för att en domstol prövar frågan.

 

Kamp för vettig vardag

Juridik och lagar är en sak. Men för att vardagen ska fungera, inklusive skolgången, krävs många gånger att vårdnadshavare behöver kontakta flera instanser. 

– Vi kontaktade alla som vi trodde skulle kunna vara till hjälp, BUP, psykiatrin, socialtjänsten med flera. Jag räknade på antal samtal och de kunde ligga på upp till 200 samtal på en månad när det var som värst, säger vårdnadshavaren. 

– Det kändes som moment 22, där hänvisades runt utan att få en konsekvent och genomtänkt hjälp. Då och då sattes åtgärder in, exempelvis medicin som i efterhand har visat sig helt felaktig. I sin tur berodde det på bristfällig diagnosutredning som också dröjde.

Vågar se framåt

Eleven har förlorat flera års skolgång och upplevt en försämrad psykisk hälsa i perioder.

– Nu vågar vi försiktigt blicka framåt, säger vårdnadshavaren. Vårt barn har fått byta skola och vi har en fungerade dialog. Han får gå i en särskild undervisningsgrupp och har så sakta börjat återvända till skolan. Under åren hemma har vårt barn inte varit helt passivt utan ägnat sig åt gaming och inte minst blivit intresserad musik och av att skapa musik. Därför är pengarna från förlikningen välkomna – vi har kunnat köpa en elgitarr. 

– Våra erfarenheter har förstås påverkat hela familjen. En av oss har varit hemma i fyra år utan inkomst, vilket har varit tufft. Jag noterar också att det inom verksamheter som ska kunna det här lägger skuld på familjen, särskilt mamman. Ofta antyds dålig uppfostran när det i själva verket handlar om att barnet har en funktionsnedsättning. Okunskapen hos de som borde veta bättre är mycket stor. 

– Samverkan mellan skolan, BUP och andra instanser handlar mest om att bolla barnen mellan sig utan att någon tar ett övergripande ansvar. Det är vår erfarenhet, säger vårdnadshavaren. 

 

Vanlig typ av ärenden

Utöver myndigheters rapporter och statistik som pekar på brister när det gäller särskilt stöd och anpassningar till elever som har rätt till det arbetar också civilsamhällets organisationer med problemet.

Antidiskrimineringsbyrån Väst har tidigare drivit ärenden som gäller bristande tillgänglighet i skolan.

I slutet av 2024 lämnade vi en rapport till Göteborgs Stads Funktionshinderombudsman om bristande tillgänglighet i skolan. Den gällde de kommunala skolorna. Rapporten visar att diskriminering på grund av funktionsnedsättning på området utbildning var det som vanligast anmäldes till oss mellan 1 januari 2022 och 31 oktober 2024. 

I rapporten efterlyser vi en tydligare strategi för hur skolan ska arbeta för att göra det möjligt för barn som behöver anpassningar och särskilt stöd att gå i skolan och nå kunskapsmålen.

Vi och andra antidiskrimineringsbyråer märker sedan ett antal år en ökning av anmälningar av den här typen av diskriminering. Byråerna arbetar på olika sätt för att visa att det handlar om systematisk diskriminering i skolsystemet. 

Statistik åren 2020-2021 från föräldranätverket Rätten till utbildning. Den visar exempelvis att 40 procent av eleverna med en NPF-diagnos i Göteborgs skolor inte klarade gymnasiebehörighet, i jämförelse med 15 procent av eleverna som inte hade NPF-diagnos.

Antidiskrimineringsbyrån Väst arbetar fortsatt med inriktning mot att synliggöra systematisk diskriminering i syfte att påverka politik och skolväsende.