![\"\"](\"https:\/\/adbvast.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/well-played.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
En elev i en skola i Storg\u00f6teborg diskriminerades p\u00e5 grund av bristande tillg\u00e4nglighet. Det slog Diskrimineringsombudsmannen fast men inledde inte en r\u00e4ttslig process.<\/strong><\/p>\n Familjen v\u00e4nde sig till oss. Parterna f\u00f6rlikades och eleven f\u00e5r en ekonomisk ers\u00e4ttning.<\/strong><\/p>\n \u2013 Efter fyra \u00e5rs hemmasittande och m\u00e5nga turer v\u00e5gar v\u00e5rt barn nu se fram\u00e5t. En ny skola som verkar lovande. Och f\u00f6r pengarna har vi k\u00f6pt en ny elgitarr f\u00f6r att uppmuntra v\u00e5rt barns musikintresse, s\u00e4ger en av v\u00e5rdnadshavarna.<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Eleven gick i grundskolan i en friskola. Personen har en neuropsykiatrisk diagnos, NPF-diagnos, och beh\u00f6ver anpassningar f\u00f6r en fungerade skolg\u00e5ng och f\u00f6r att n\u00e5 skolm\u00e5len.<\/p>\n Vad handlar det h\u00e4r \u00e4rendet om?<\/i><\/p>\n \u2013 Det h\u00e4r \u00e4rendet handlar om en skola som, likt m\u00e5nga andra \u00e4renden vi f\u00e5r in, inte f\u00f6ljer skollagen, s\u00e4ger Carin Apelmo, en av juristerna p\u00e5 Antidiskrimineringsbyr\u00e5n V\u00e4st.\u00a0<\/span><\/p>\n \u2013 Enligt lagen ska elevens behov utredas om den inte n\u00e5r kunskapsm\u00e5len. De insatser som s\u00e4tts in ska utg\u00e5 fr\u00e5n vad utredningen kommit fram till. S\u00e5 har inte gjorts i det h\u00e4r fallet. Det ledde till att fel \u00e5tg\u00e4rder satts in vilket resulterat i att eleven inte kunnat vara i skolan. Om en skola inte f\u00f6ljer skollagens krav kan det vara diskriminering i form av bristande tillg\u00e4nglighet. S\u00e5 var fallet h\u00e4r.\u00a0<\/span><\/p>\n V\u00e5rdnadshavaren s\u00e4ger att eleven hade en resursperson i f\u00f6rsta klass men den drogs in n\u00e4r \u00e5rskurs 2\u00a0 <\/span>b\u00f6rjade. Konsekvensen visade sig ganska snart d\u00e5 eleven v\u00e4grade g\u00e5 till skolan. V\u00e5rdnadshavarna f\u00f6rs\u00f6kte d\u00e5 f\u00e5 en dialog om l\u00f6sningar men skolan ville inte.\u00a0<\/span><\/p>\n D\u00e5 anm\u00e4lde v\u00e5rdnadshavarna skolan till Skolinspektionen. Efter det ins\u00e5g skolan att n\u00e5got beh\u00f6vde g\u00f6ras f\u00f6r att f\u00e5 tillbaka eleven till skolan. Ett \u00e5tg\u00e4rdsprogram togs fram. Det fungerade dock inte utan ledde till att eleven isolerades fr\u00e5n skolkamraterna.\u00a0<\/span><\/p>\n V\u00e5rdnadshavarna anm\u00e4lde ocks\u00e5 skolan till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som gjorde en utredning. I anm\u00e4lan till DO n\u00e4mner v\u00e5rdnadshavarna h\u00e4ndelser som haft en negativ inverkan p\u00e5 eleven. Ett exempel \u00e4r en temadag dit eleven f\u00f6rhindrades att komma d\u00e5 resurspersonen sattes att g\u00f6ra annat den dagen.\u00a0<\/span><\/p>\n Efter en tid av bristf\u00e4lliga \u00e5tg\u00e4rder som resulterade i otillg\u00e4nglighet v\u00e4grade eleven \u00e5terigen att g\u00e5 till skolan och han blev deprimerad.<\/p>\n Skolan f\u00f6rs\u00f6kte att \u00e5tg\u00e4rda en del. Varf\u00f6r r\u00e4ckte det inte till?<\/i><\/p>\n \u2013 Skolor \u00e4r skyldiga att ge s\u00e4rskilt st\u00f6d till elever som beh\u00f6ver det, enligt skollagen. Det \u00e4r st\u00f6d och anpassningar som inte ryms inom den ordinarie undervisningen, s\u00e4ger Alice Blomdahl, ocks\u00e5 jurist p\u00e5 Antidiskrimineringsbyr\u00e5n V\u00e4st.<\/p>\n \u2013 Enligt skollagen finns en ordning som skolor ska f\u00f6lja n\u00e4r elever av olika anledningar inte n\u00e5r kunskapsm\u00e5len. Skolan beh\u00f6ver b\u00f6rja i r\u00e4tt \u00e4nde, vilket betyder att den ska utreda behoven och sv\u00e5righeterna hos eleven. D\u00e4refter ska de ta fram \u00e5tg\u00e4rder. Annars riskerar skolan att s\u00e4tta in \u00e5tg\u00e4rder som inte f\u00e5r n\u00e5gon effekt.<\/p>\n <\/p>\n DO bed\u00f6mde att skolan utsatte eleven f\u00f6r diskriminering eftersom de inte f\u00f6ljt skollagens best\u00e4mmelser. Bland annat utreddes eleven inte behov av s\u00e4rskilt st\u00f6d s\u00e5 snabbt som lagen kr\u00e4ver. Skolan fattade ocks\u00e5 beslut om \u00e5tg\u00e4rder utan att ha st\u00f6d f\u00f6r det i en utredning. N\u00e4r elevens fr\u00e5nvaro b\u00f6rjade inleddes en kartl\u00e4ggning f\u00f6rst efter \u00e5tta-nio m\u00e5nader.<\/p>\n Efter att ha fattat sitt beslut avslutade DO \u00e4rendet.<\/p>\n V\u00e5rdnadshavarna kontaktade s\u00e5 sm\u00e5ningom den juridiska r\u00e5dgivningen p\u00e5 Antidiskrimineringsbyr\u00e5n V\u00e4st. Vad gjorde ni?\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n \u2013 Vi bed\u00f6mde att DO:s beslut var s\u00e5pass klart och tydligt att vi kunde f\u00f6retr\u00e4da eleven gentemot skolan. Vi inledde en f\u00f6rhandling med skolan f\u00f6r att eleven skulle f\u00e5 ekonomisk ers\u00e4ttning, s\u00e4ger Carin Apelmo.<\/p>\n Vad inneb\u00e4r en f\u00f6rlikning?<\/i><\/p>\n \u2013 Lite f\u00f6renklat inneb\u00e4r det att parterna g\u00f6r en \u00f6verenskommelse ist\u00e4llet f\u00f6r att en domstol pr\u00f6var fr\u00e5gan.<\/p>\n <\/p>\n Juridik och lagar \u00e4r en sak. Men f\u00f6r att vardagen ska fungera, inklusive skolg\u00e5ngen, kr\u00e4vs m\u00e5nga g\u00e5nger att v\u00e5rdnadshavare beh\u00f6ver kontakta flera instanser.\u00a0<\/span><\/p>\n \u2013 Vi kontaktade alla som vi trodde skulle kunna vara till hj\u00e4lp, BUP, psykiatrin, socialtj\u00e4nsten med flera. Jag r\u00e4knade p\u00e5 antal samtal och de kunde ligga p\u00e5 upp till 200 samtal p\u00e5 en m\u00e5nad n\u00e4r det var som v\u00e4rst, s\u00e4ger v\u00e5rdnadshavaren.\u00a0<\/span><\/p>\n \u2013 Det k\u00e4ndes som moment 22, d\u00e4r h\u00e4nvisades runt utan att f\u00e5 en konsekvent och genomt\u00e4nkt hj\u00e4lp. D\u00e5 och d\u00e5 sattes \u00e5tg\u00e4rder in, exempelvis medicin som i efterhand har visat sig helt felaktig. I sin tur berodde det p\u00e5 bristf\u00e4llig diagnosutredning som ocks\u00e5 dr\u00f6jde.<\/p>\n Eleven har f\u00f6rlorat flera \u00e5rs skolg\u00e5ng och upplevt en f\u00f6rs\u00e4mrad psykisk h\u00e4lsa i perioder.<\/p>\n \u2013 Nu v\u00e5gar vi f\u00f6rsiktigt blicka fram\u00e5t, s\u00e4ger v\u00e5rdnadshavaren. V\u00e5rt barn har f\u00e5tt byta skola och vi har en fungerade dialog. Han f\u00e5r g\u00e5 i en s\u00e4rskild undervisningsgrupp och har s\u00e5 sakta b\u00f6rjat \u00e5terv\u00e4nda till skolan. Under \u00e5ren hemma har v\u00e5rt barn inte varit helt passivt utan \u00e4gnat sig \u00e5t gaming och inte minst blivit intresserad musik och av att skapa musik. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r pengarna fr\u00e5n f\u00f6rlikningen v\u00e4lkomna \u2013 vi har kunnat k\u00f6pa en elgitarr.\u00a0<\/span><\/p>\n \u2013 V\u00e5ra erfarenheter har f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5verkat hela familjen. En av oss har varit hemma i fyra \u00e5r utan inkomst, vilket har varit tufft. Jag noterar ocks\u00e5 att det inom verksamheter som ska kunna det h\u00e4r l\u00e4gger skuld p\u00e5 familjen, s\u00e4rskilt mamman. Ofta antyds d\u00e5lig uppfostran n\u00e4r det i sj\u00e4lva verket handlar om att barnet har en funktionsneds\u00e4ttning. Okunskapen hos de som borde veta b\u00e4ttre \u00e4r mycket stor.\u00a0<\/span><\/p>\n \u2013 Samverkan mellan skolan, BUP och andra instanser handlar mest om att bolla barnen mellan sig utan att n\u00e5gon tar ett \u00f6vergripande ansvar. Det \u00e4r v\u00e5r erfarenhet, s\u00e4ger v\u00e5rdnadshavaren.\u00a0<\/span><\/p>\n <\/p>\n Ut\u00f6ver myndigheters rapporter och statistik som pekar p\u00e5 brister n\u00e4r det g\u00e4ller s\u00e4rskilt st\u00f6d och anpassningar till elever som har r\u00e4tt till det arbetar ocks\u00e5 civilsamh\u00e4llets organisationer med problemet.<\/p>\n Antidiskrimineringsbyr\u00e5n V\u00e4st har tidigare drivit \u00e4renden<\/a> som g\u00e4ller bristande tillg\u00e4nglighet i skolan<\/a>.<\/p>\nF\u00f6ljde inte skollagens best\u00e4mmelser<\/h3>\n
Kamp f\u00f6r vettig vardag<\/h3>\n
V\u00e5gar se fram\u00e5t<\/h3>\n
Vanlig typ av \u00e4renden<\/h3>\n